Sedan de borgerliga partierna varit i opposition har man efterlyst förändringar inom den svenska utvecklingspolitiken. Utvecklingspolitiken är samlad i skrivelsen Politik för global utveckling(PGU). Arbetets syfte är att undersöka om det skett några förändringar inom PGU sedan de borgerliga partierna intagit regeringsställning år 2006. Frågorna som är ämnade att besvaras är dels om det går att urskilja några väsentliga skillnader mellan den föregående socialdemokratiska regeringens politik för global utveckling och den nuvarande borgerliga regeringens och dels om den politik för global utveckling som den borgerliga regeringen för, är en del av lösningen på en internationellt ickefungerande utvecklingspolitik. Genom en kvalitativ textanalys är avsikten att utföra en komparation mellan de två regeringarnas PGU för att på så sätt uppvisa eventuella skillnader.

This thesis deals with the theories of ecological and environmental justice and applies them onto Swedish politics. Confronting the divide in the literature between anthropocentric and ecocentric perspectives, its aim is to seek points of agreement within this important field of environmental politics. In the theoretical discussion, definitions are made of the concepts sustainability, justice and responsibility. These definitions try to link ecological and environmental justice arguments with a focus on the global level.The object of analysis is the former Swedish governments? bill ?Common responsibility: Swedish politics for global development? which was accepted in 2003.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka om det skett en förändring i svensk utvecklingspolitik sedan de nya riktlinjerna lanserades i propositionen PGU från 2002. Vårt mål är att urskilja vilka diskurser som är genomgående, hur dessa diskurser relationellt har påverkat varandra och hur de inbördes har förändrats över tid. Hur ser regeringen på utveckling, fattigdom och bistånd? Har det skett en förändring över tid, mellan de diskurser vi identifierar? Teorin och metoden vi använder är kritisk diskursanalys, där vi med hjälp av lingvistiska textanalytiska redskap urskiljer och analyserar diskurser. Vi kopplar också den kritiska diskursanalysen till postkolonialismen.

Sedan de borgerliga partierna varit i opposition har man efterlyst förändringar inom den svenska utvecklingspolitiken. Utvecklingspolitiken är samlad i skrivelsen Politik för global utveckling(PGU). Arbetets syfte är att undersöka om det skett några förändringar inom PGU sedan de borgerliga partierna intagit regeringsställning år 2006. Frågorna som är ämnade att besvaras är dels om det går att urskilja några väsentliga skillnader mellan den föregående socialdemokratiska regeringens politik för global utveckling och den nuvarande borgerliga regeringens och dels om den politik för global utveckling som den borgerliga regeringen för, är en del av lösningen på en internationellt ickefungerande utvecklingspolitik. Genom en kvalitativ textanalys är avsikten att utföra en komparation mellan de två regeringarnas PGU för att på så sätt uppvisa eventuella skillnader.

I december 2003 antogs Sveriges politik för global utveckling (PGU). Målet förpolitiken är att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling genom att all politik som bedrivs ska genomsyras av ett rättighetsperspektiv samt de fattigas perspektiv på utveckling. Uppsatsen utreder vilka förutsättningar det finns för en lyckas implementering av PGU med avseende på handel. Sverige utgör ett exportinriktat land och de senaste åren har Sveriges biståndspolitik svängt från det traditionella biståndet till att handelspolitiken får allt större del av biståndspengarna, med motiveringen att handel gynnar fattigdomsbekämpning.I implementeringsprocessen av PGU är näringslivet en viktig aktör. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur långt implementeringsprocessen sipprar ner.

Kandidatuppsatsen handlar om begreppet hållbar utveckling i en historisk och samtida kontext och den sträcker sig från den globala till den lokala samhällsnivån. Arbetet är en grundläggande beskrivning av hållbarhetsbegreppet och syftet för författaren har varit att skapa en förståelse för begreppet att ta med sig in i ett framtida yrkesliv som landskapsarkitekt. Genom en internationell litteraturstudie av till stora delar rapporter och information från hemsidor ska begreppet hållbarhet förklaras. Begreppets väg från det stora till det lilla, från en global nivå till en lokal ska försöka identifieras och till sist ges exempel från det praktiska arbetet med hållbar utveckling i en svensk kommun. Den avslutande diskussionen innehåller reflektioner på informationen som kommit fram efter litteraturstudien och vägen från global till lokal nivå behandlas även här..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de fattigas- samt rättighetsperspektivet kommer till uttryck i Sveriges politik för global utveckling. Uppsatsen ämnar också att diskutera samstämmighetspolitikens prestation utifrån en jämförelse mellan Barometern och handelspolitiken i PGU. Uppsatsens syfte har brutits ned i ett antal konkretiserade fråge-ställningar för att det ska kunna besvaras. Dessa är: Hur uttrycks de fattigas perspektiv och rättighetsperspektivet i PGU? Vilka utvecklingsaspekter eller önskade förändringar lyfts fram i PGU? Vilka problem identifieras i samband med global utveckling och hur ska dessa problem hanteras? Vad säger Barometern om den svenska politikens prestation med PGU? Vilka förutsättningar har samstämmighetspolitiken? Uppsatsen bygger på en icke- positivistisk och hermeneutisk vetenskapssyn vilket innebär att syftet är att nå kunskap och förståelse genom tolkning.

The aim of this dissertation is to examine and compare William Easterly?s and PGU?s (Shared Responsibility: Sweden's Policy for Global Development) different views on development and international development cooperation. The methodological approach chosen in this study is an analysis of ideas based on the following questions:1. Which principles should be applied to development and international development cooperation?2.

Utvecklingen inom näringslivet tycks gå mot ett mer ansvarsfullt företagande, men hur kan man veta vilket arbete som egentligen sker och vilka effekter detta får? De tre viktigaste identifierade dimensionerna av ansvarfullt företagande för en hållbar utveckling är ekonomi, miljö och etik (sociala aspekter). Ett uppmärksammat ramverk i sammanhanget är Global Reporting Initiatives riktlinjer och företagen såväl som regeringen har identifierat behovet av ett mer aktivt arbete med hållbar utveckling och redovisningen av detta. Syftet med denna uppsats är att med ett redovisningsperspektiv undersöka orsaker till och metoder för hållbarhetsredovisning samt identifiera och påvisa möjlig utveckling för företagens redovisning av hållbar utveckling. Vår analys bygger på en kvalitativ undersökning, eftersom vi är intresserade av hållbarhetsredovisning i ett bredare perspektiv genom att belysa så många aspekter som möjligt hos de undersökta bolagen. Undersökningen har visat att det inte finns någon heltäckande hållbarhetsredovisning hos de undersökta bolagen, men att det trots detta finns inslag av hållbarhetsredovisning och en potential och vilja för att kunna utveckla och förbättra arbetet med och redovisningen av hållbar utveckling..

Is accountability possible in global environmental governance? The purpose ofthis thesis is to examine if accountability is possible in global environmental governance. From an accountability perspective the thesis tries to illuminate global environmental governance. An investigation about the conceptaccountability is made and the thesis also illuminates the possible problems that exist in global environmental governance which exist of such a large amounts of different and often private actors. By investigating and examine the concept of accountability from different aspects and by using Global Compact as a example of global environmental governance the thesis try to answer if accountability actually exist in global environmental governance and in what way it is possible to demand accountability.

AbstractTitle: PR and Politics- the role of the PR consults in Swedish politics (PR och Politik ?PR konsulternas roll i svensk politik)Number of pages: 34Author: Andia GhafouriTutor: Peder HÃ¥rd af SegerstadCourse: Media and Communication Studies CPeriod: HT 2006University: Division of Media and Communication, Department of Information Science,Uppsala University.Purpose/Aim: To study the PR functions role in Swedish politics and what role it plays for the democracy.Material/Method: Interviews with PR peopleMain results: That the PR people have the right kind of network and the knowledge about how to influence political decisions and the public opinion. Their methods could be criticized from a democratic point of view since they are professionals and their ability to bring up issues in to the public agenda is stronger than ordinary peoples? ability, which could be discussed if it is fair in a democratic society, that people who get paid have more power to change than those who don?t.Keywords: Public Relations, Communication, Politics, Democracy, Information, Networks.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur svenska folkets köttkonsumtion utvecklats sedan 1990- talet, och diskutera om denna konsumtion är hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Ett andra syfte är att undersöka vad som gjorts och vilka ambitioner som finns inom svensk politik för att främja en mer hållbar konsumtion. För att nå detta syfte har tre forskningsfrågor formulerats. Vilka miljö- och hälsoeffekter har köttkonsumtion? Är svenska folkets köttkonsumtion hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv? Vilka är regeringens strategier och ambitioner för att främja en hållbar konsumtion?Undersökningen visar att svenskar äter mer kött än någonsin tidigare.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om kön och etniskt ursprung var relaterade till global självkänsla. Urvalet bestod av 61 deltagare. Medelåldern var 18.13 år (SD = .43). Tre hypoteser användes: a) manliga adolescenter kommer att uppvisa högre självkänsla än kvinnliga adolescenter, b) deltagare med annan etnicitet kommer att uppvisa högre självkänsla än deltagare med svensk etnicitet, c) en interaktion mellan kön och etnicitet kommer att finnas. Metoden var självrapport där Rosenberg self-esteem skala (SES) (1996) användes.

Föreliggande uppsats studerar sambandet mellan ekonomisk tillväxt och koldioxidutsläpp med global uppvärmning som följd. Med hjälp av en utveckling av ?den gröna Solow-modellen? görs en simulering av Sveriges BNP-utveckling från 2005 till 2050 där en variabel för mängden koldioxid förs in. Syftet är att visa på hur koldioxidutsläpp påverkar tillväxten negativt genom att deprecieringen av realkapitalet ökar. Deprecieringen ökar på grund av ökad förslitning som naturkatastrofer, översvämningar och jorderosion medför.

The purpose of this study is to investigate and analyze the marketing in Swedish politics. To clarify and compare the Swedish politics to traditional and commercial marketing strategies is not always simple but at the same time we must understand that the practical work political institutes practice, fuse with many theories and marketing is one such theory. To understand this, I chose to investigate which marketing areas and how within service management, brands, segmentation, positioning/image and marketing channels, affect the politics in Sweden? This study is based on qualitative method in which I had five interviews with politicians. The conclusions can be found in the chapter five..